DUKE ELLINGTON SOCIETY OF SWEDEN

Ämnen i inlägg

Duke Ellington’s Shakesperean Suite – SUCH SWEET THUNDER

Duke Ellington - live at Ravinia 1957

We have at hand a tape with a recording of Duke Ellington’s second public performance of his complete Shakespearean Suite, which took place at Stratford, Ontario in Canada on September 5, 1957 during that year’s Stratford Shakespearean Festival. The first recorded live performance is from April 28 at New York City’s Town Hall, studio recordings were made in April-May 1957. Curiously enough, the two different live recordings were not fully complete, the Town Hall recording omitting Circle Of Fourths and the Stratford one missing Half The Fun. Parts of the suite had also been performed at the Ravinia Park Festival at Highland Park, Ill on July 1, 1957

Half The Fun, Studio Recording

The Stratford concert was broadcast by a Toronto radio station, and the recording we present in the Goodies Room is from this radio broadcast. A complication with that is a non-scheduled interruption due to technical problems. The break occurs between Circle Of Fours and Sonnet In Search Of A Moor, perhaps adding a little 50ies-flavour to the recording. (mer…)

The Duke and The Tiger

Duke Ellington recorded Tiger Rag for the first time on January 8, 1929 for Brunswick. It was an extended version, which was issued on a 12 inch 78 (Brunswick 6510)

At the Ellington ’92 conference in Copenhagen, Dan Morgenstein – Director of the Institute of Jazz Studies at Rutgers University for more than 30 years – spoke about Ellington’s performances of Tiger Rag and how he used the Tiger Rag themes in many imagitative ways.

He had spoken on this topic already at the Ellington ’83 conference in Washington D.C. but only a very short excerpt of that presentation has been preserved.

Strayhorn-serie på Sveriges Radio (2)

Det andra programmet i Jan Bruérs serie om Billy Strayhorn har fokus på 50-och 60-talen. Det slutar med Strayhorns sista komposition Blood Count.

Dessförinnan låter Jan lyssnarna höra bl.a. Drawing Room Blues, Watch Your Cue, Strange Feeling, Star-Crossed Lovers, Grace Valse och Blue Bird of Delhi

Under sommaren planerar vi att låta DESS’ medlemmar lyssna till en annan Ellingtonserie av Jan Bruér medan de kopplar av i hängmattan. Serien heter Hertigens spelmän och som namnet säger handlar den om olika medlemmar av Ellingtons orkester.

Strayhorn-serie på Sveriges Radio (1)

Förra året publicerade webbplatsen Jan Bruérs och Lars Westins programserie på Sveriges Radio om Duke Ellington och hans musik. Alla tio programmen finns tillgängliga för DESS’ medlemmar här.

Idag presenterar vi det första av två program om Billy Strayhorn, som Jan Bruér ställt samman. Tyvärr saknas f.n. information om när programmet sändes men efterforskningarna fortsätter.

Det första programmet har naturligtvis fokus på Strayhorns tidiga samarbete med Ellington men ger också exempel när de sitter ner vid pianot tillsammans.

Musiken i program är bl.a. Something To Live For, Blues A-Poppin’, Flamingo, Chelsea Bridge, Passion Flower, Midriff och Lotus Blossom. Tyvärr är bandet med radioinspelningen skadat mot slutet av Midriff.

DESS-mötet 18 feb. 2019

Det blev en trevlig och intressant kväll för de DESS-medlemmar som hade sökt sig till Franska Skolan.

Den inleddes med Sällskapets årsmötet. Det sköttes med sedvanlig bravur av Håkan Skytt

Foto: Bo Haufman

Styrelsen fick ansvarsfrihet och Leif Jönsson, Bo Haufman, Claes Brodda och Peter Lee valdes om till styrelsen för en period av två år. Anders Asplund, Lars Björkman och Göran Wallén har ett år kvar på sina mandat.

Rune Sjögren stod för kvällens föredrag, som han kallade Jazzatmosfär.

Foto Bo Haufman

Foto Sonja Svensson

Han berättade om sitt liv liv med jazzen från ungdomsåren till långt upp i livet och flätade ihop sitt kåseri med 12 väl valda inspelningar från 20-, 30-, 40- och 50-talet. Publiken fick bl.a. höra Slave to the Blues (Ma Rainey), Dippermouth Blues (King Oliver), The Sheik of Araby (Benny Goodman), Oh, Lady be Good (Count Basie), The Things We Did Last Summer (Fats Navarro) och Black and Tan Fantasy (Duke Ellington).

Tack vare DESS’ allstäddes närvarande it-stjärna Göran Axelsson kan de DESS-medlemmar, som inte kunde vara på plats, höra eller se föredraget på sin dator. Det finns i avdelningen DESS-möten på webbplatsen i video-, ljud och textversioner Där kan man också höra alla låtar som Rune spelade.

Efter pausen med mingel och tugg var det så dags för kvällens konsert, som Davor Kajfes stod för. Och det blev verkligen en höjdpunkt.

Foto Bo Haufman

”Det var en upplevelse att höra honom”, sade Sonja och Conny Svensson efter konserten. Och många höll med.

För de, som var med på Ellington ’94 i Stockholm, framkallade konserten också minnet av Davor Kajfes’ framträdande på Konserthuset med John Lewis. Det var en stark upplevelse!

Den här gången bjöd Davor på en bred kavalkad av godbitar förknippade med Ellington och Billy Strayhorn som Take The ’A’ Train, In A Sentimental Mood, I Got It Bad, Satin Doll, Caravan, Lotus Blossom, Isfahan, C Jam Blues.

Han avslutade konserten med en hyllning till Alice Babs och publiken fick höra Come Sunday, Heaven och All Mighty God.

Paris Blues, Prerecording Session, July 21, 1960

Bildresultat för Paris Blues

Paul Newman and Duke Ellington

In this film from 1960, Paul Newman acted in the role of a trombone player, but the one who was actually playing this horn was Murray McEachern, a well known instrumentalist, who in the past had played with Paul Whiteman and with the Casaloma Orchestra.

Billy Strayhorn and Murray McEachern play Paris Blues

One wonders why Ellington chose to use Murray McEachern for this event, when Lawrence Brown obviously was available too. Anyway, this recording session is a mixture of small and big band performances, with ”Duke Ellington Group” starting off with one version of Paris Blues.

This group consists of Murray McEachern trb, Paul Gonsalves ts, Ellington p, Aron Bell b and Sam Woodyard dr.

The regular big band with an unknown guitarist then plays Big Bash, with solos by  Ray Nance, Lawrence Brown, Paul Gonsalves and the unknown guitarist. This is the only known recording of this title, although similar to later works by Duke.

A duo, Murray McEachern and Billy Strayhorn, plays another version of Paris Blues, before Duke sits down at the piano to play a solo rendition of Clothed Woman.

The regular big band, with Murray McEachern added and Billy Strayhorn replacing Duke at the piano then performs a third version of Paris Blues. (mer…)

At The Piano: Duke Ellington & Billy Strayhorn

Bildresultat för Duke Ellington & Billy Strayhorn

From the early Fifties we have a privately recorded performance from a Fraternity Party in Madison, Wisconsin, believed to be from the end of 1953. Despite a bit of distorsion in the recording, this is quite an enjoyable performance by the two piano players. Duke is the main player, but in the middle of the tape, Billy Strayhorn plays three tunes, which makes possible an interesting  comparison  between the two piano styles. If they sometimes are are difficult to distinguish from each other when composing or arranging music, they are much simpler to keep apart when playing the piano. Click on the arrow below and you’ll be listening to Duke, playing one of his originals called Falling Like A Raindrop, a rarely played composition, only encountered three times in the New Desor discography.

Timner attributes the first few piano chords of the number starting the session, Deep Purple,  to Jimmy Hamilton, before Duke takes over at the piano to play Deep Purple, Falling Like A Raindrop and Sophisticated Lady. (mer…)

%d bloggare gillar detta: