Den här gången är det DESS’ ordförande Leif Jönsson som står för dem.
“Det var den 8 februari 1966. Jag kom till Cirkus vid lunchtid och hittade en liten sidodörr genom vilken jag kom in i byggnaden. I en axelväska hade jag med mig kamerautrustning, framför all min Minolta SR-7 med blixtaggregat.
I ett omklädningsrum bakom scenen uppehöll sig alla musikerna samt några utomstående. Duke syntes dock inte till där och inte heller Ella. Jag förenade mig med dem och packade upp mina kameragrejor.
Stämningen var tidvis uppsluppen och det var lätt att få kontakt.”
Så Leif började klicka på sin kamera och ingen protesterade, säger han.
Leif säger också att han fick särskilt bra kontakt med Lawrence Brown. “Någon har sagt, att man aldrig har sett Lawrence Brown le eller skratta, men det gjorde han när vi pratades vid och jag lyckades fånga det på ett par av mina bilder… Jag ville också bli fotograferad tillsammans med honom och fick någon att ta en bild.”
“Ett par av mina bästa bilder från dagen är de jag tog av Cootie Williams. Jag pratade inte så mycket med honom men en märklig situation som jag uppmärksammade var när han instruerade Sam Woodyard bakom ett stort utvecklat partitur på ett långt bord om hur Sam skulle spela. Cootie hummade och drillade så det lät som trumvirvlar för att få Sam att förstå hur notorna skulle tolkas. Den situationen tordes jag tyvärr inte ta något foto av.”
“Benny Åslund var en av de utomstående i rummet” berättar Leif vidare, “och han bidrog i hög grad till den goda stämningen. Han verkade känna alla men dock inte mig. Men på kvällen blev jag presenterad för honom tack vare Lennart Landström.”
